Introduktion

Företag och regeringar inser alltmer det akuta behovet av att ta itu med klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser (GHG). Europeiska unionen (EU) är en nyckelaktör i globala ansträngningar för att minska utsläppen, och implementerar olika policyer och förordningar för att underlätta övergången till en koldioxidsnål ekonomi. En av de senaste reglerna är Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM).

CBAM-förslaget är ett viktigt steg mot att nå EU:s klimatmål, som inkluderar att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030. Det introducerades av EU-kommissionen i juli 2021 och trädde i kraft i maj 2023. I den här bloggen kommer vi att diskutera CBAM:s nyckelegenskaper, hur det fungerar och dess potentiella inverkan på affärer och handel.

Vilka är målen för CBAM?

CBAM utformades för att ta itu med frågan om koldioxidläckage, vilket är när företag flyttar sin verksamhet till länder med slappa miljöbestämmelser för att undvika kostnaderna för att följa sitt hemlands klimatpolicy. Att flytta produktionen till länder med lägre klimatstandard kan leda till ökade globala växthusgasutsläpp. Koldioxidläckage försätter också EU-industrier som måste följa klimatpolitiken i underläge.

EU strävar efter att förhindra koldioxidläckage genom att få importörer att betala för de utsläpp som är förknippade med produktion av varor som importeras till EU. Detta skulle uppmuntra företag utanför EU att minska sina koldioxidutsläpp och övergå till en koldioxidsnål ekonomi. Företag skulle behöva betala för sitt koldioxidavtryck oavsett var deras verksamhet finns. Detta skulle utjämna villkoren för EU:s industrier som måste följa EU:s stränga klimatpolitik och förhindra att de underskrids av import producerad i länder med lägre miljöstandarder.

Inte bara detta, utan CBAM skulle skapa en extra inkomstkälla för EU, som skulle kunna användas för att finansiera klimatåtgärder och stödja övergången till en grön ekonomi. Från 2026 till 2030 förväntas CBAM generera intäkter som uppskattas till cirka 1 miljard euro per år i genomsnitt för EU:s budget.

CBAM: Hur skulle det fungera?

CBAM skulle kräva att importörer betalar för de koldioxidutsläpp som är förknippade med produktionen av varor som importeras till EU, med samma metod som tillämpas på EU-tillverkare enligt EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). CBAM skulle arbeta genom att kräva att importörer köper elektroniska certifikat för att täcka de utsläpp som är förknippade med produktionen av importerade varor. Priset på dessa certifikat skulle baseras på koldioxidpriset enligt ETS.

Prissättningsmekanismen för CBAM skulle likna den för ETS, med en gradvis infasningsperiod och en gradvis ökning av produkternas täckning. CBAM kommer initialt att tillämpas på import av varor som är kolintensiva och med högst betydande risk för koldioxidläckage: cement, järn och stål, aluminium, gödningsmedel, elektricitet och väte. Det långsiktiga målet är att gradvis utöka CBAMs omfattning till att täcka ett brett spektrum av sektorer. CBAM-övergångsperioden började den 1 oktober 2023 och pågår till den 1 januari 2026, då det permanenta systemet träder i kraft. Under denna period kommer importörer av varor som omfattas av de nya reglerna endast att behöva rapportera växthusgasutsläpp som ingår i deras import (direkta och indirekta utsläpp), utan att göra några ekonomiska betalningar eller justeringar. Den gradvisa infasningen skulle ge importörer och exportörer tid att anpassa sig till det nya systemet och säkerställa en smidig övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

På lång sikt skulle CBAM omfatta alla varor som importeras till EU som omfattas av ETS. Detta innebär att alla produkter som släpper ut växthusgaser under sin tillverkningsprocess skulle omfattas, oavsett ursprungsland. CBAM skulle också se till att importörer betalar för de koldioxidutsläpp som är förknippade med produktionen av de importerade varorna, vilket skulle skapa ett incitament för företag att minska sitt koldioxidavtryck och övergå till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Det finns dock några undantag från CBAM. Till exempel skulle import från länder som har infört likvärdiga koldioxidprissättningsmekanismer undantas från CBAM. Dessutom skulle små importörer och exportörer som understiger en viss tröskel också undantas från CBAM.

Vilken är den potentiella effekten av CBAM?

CBAM-förslaget förväntas ha en betydande inverkan på koldioxidprissättning och handel med utsläppsrätter i EU. Genom att kräva att importörer köper kolcertifikat för att täcka utsläppen i samband med produktion av importerade varor, skulle CBAM skapa en ny efterfrågan på kolcertifikat och potentiellt höja priset på kol i ETS. I detta avseende förväntas CBAM bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och mildra effekterna av klimatförändringar. Men CBAM:s inverkan på miljön skulle bero på priset på kol och produkternas täckning.

CBAM:s inverkan på internationella handels- och klimatavtal är fortfarande osäker. Vissa länder har uttryckt oro för att CBAM skulle kunna bryta mot principerna för Världshandelsorganisationen (WTO). EU har dock uttalat att CBAM är helt förenlig med WTO:s regler och är i linje med principerna om rättvis konkurrens och miljöskydd. Dessutom kan CBAM potentiellt uppmuntra andra länder att implementera sina egna koldioxidprissättningsmekanismer och bidra till den globala ansträngningen att minska växthusgasutsläppen och mildra effekterna av klimatförändringar.

Slutsats

Sammanfattningsvis representerar CBAM ett viktigt steg mot att uppnå EU:s klimatmål och säkerställa lika villkor för EU:s industrier. Genom att förhindra koldioxidläckage och uppmuntra företag att minska sitt koldioxidavtryck, skulle CBAM öka effektiviteten i EU:s utsläppsminskningsinsatser och bidra till den globala ansträngningen att minska utsläppen av växthusgaser och mildra effekterna av klimatförändringarna. Men CBAM:s inverkan på prissättning av koldioxid, handel med utsläppsrätter, internationell handel och miljön skulle bero på detaljerna i dess genomförande och svaren från andra länder och intressenter.