Introduktion

Företag och regeringar inser alltmer det akuta behovet av att ta itu med klimatförändringarna och minska utsläppen av växthusgaser. Europeiska unionen (EU) är en nyckelaktör i de globala ansträngningarna för utsläppsminskning och genomför olika strategier och förordningar för att underlätta övergången till en koldioxidsnål ekonomi. En av de senaste förordningarna är gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM).

CBAM-förslaget är ett viktigt steg mot att uppnå EU:s klimatmål, vilka inkluderar att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030. Det introducerades av Europeiska kommissionen i juli 2021 och trädde i kraft i maj 2023. I den här bloggen kommer vi att diskutera de viktigaste funktionerna i CBAM, hur det fungerar och dess potentiella inverkan på företag och handel.

Vilka är CBAM:s mål?

CBAM utformades för att ta itu med problemet med koldioxidläckage, vilket är när företag flyttar sin verksamhet till länder med slappa miljöregler för att undvika kostnaden för att följa hemlandets klimatpolitik. Att flytta produktionen till länder med lägre klimatstandarder kan leda till en ökning av globala utsläpp av växthusgaser. Koldioxidläckage försätter också EU-industrier som måste följa klimatpolitiken i en nackdel.

EU strävar efter att förhindra koldioxidläckage genom att få importörer att betala för utsläppen i samband med produktionen av varor som importeras till EU. Detta skulle stimulera företag utanför EU att minska sina koldioxidutsläpp och övergå till en koldioxidsnål ekonomi. Företag skulle behöva betala för sitt koldioxidavtryck oavsett var deras verksamhet belägen är. Detta skulle skapa lika villkor för EU-industrier som måste följa EU:s stränga klimatpolitik och förhindra att de undergrävs av import som produceras i länder med lägre miljöstandarder.

Inte bara detta, utan CBAM skulle skapa en ytterligare inkomstkälla för EU, som skulle kunna användas för att finansiera klimatåtgärder och stödja övergången till en grön ekonomi. Från 2026 till 2030 förväntas CBAM generera intäkter på uppskattningsvis cirka 1 miljard euro per år i genomsnitt för EU-budgeten.

CBAM: Hur skulle det fungera?

CBAM skulle kräva att importörer betalar för de koldioxidutsläpp som är förknippade med produktionen av varor som importeras till EU, med samma metod som tillämpas på EU-producenter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem (ETS). CBAM skulle fungera genom att kräva att importörer köper elektroniska certifikat för att täcka de utsläpp som är förknippade med produktionen av importerade varor. Priset på dessa certifikat skulle baseras på koldioxidpriset inom ramen för ETS.

Prissättningsmekanismen för CBAM skulle likna den för ETS, med en gradvis infasningsperiod och en gradvis ökning av produkternas täckning. CBAM kommer initialt att tillämpas på import av varor som är koldioxidintensiva och löper störst risk för koldioxidläckage: cement, järn och stål, aluminium, gödningsmedel, el och vätgas. Det långsiktiga målet är att gradvis utöka CBAM:s tillämpningsområde till att omfatta ett brett spektrum av sektorer. Övergångsperioden för CBAM började den 1 oktober 2023 och fortsätter till den 1 januari 2026, då det permanenta systemet träder i kraft. Under denna period kommer importörer av varor som omfattas av de nya reglerna endast att behöva rapportera växthusgasutsläpp som är inbäddade i sin import (direkta och indirekta utsläpp), utan att göra några ekonomiska betalningar eller justeringar. Den gradvisa infasningen skulle ge importörer och exportörer tid att anpassa sig till det nya systemet och säkerställa en smidig övergång till en koldioxidsnål ekonomi.

På lång sikt skulle CBAM omfatta alla varor som importeras till EU och som omfattas av utsläppshandelssystemet. Det innebär att alla produkter som släpper ut växthusgaser under sin produktionsprocess skulle omfattas, oavsett ursprungsland. CBAM skulle också säkerställa att importörer betalar för de koldioxidutsläpp som är förknippade med produktionen av de importerade varorna, vilket skulle skapa ett incitament för företag att minska sitt koldioxidavtryck och övergå till en koldioxidsnål ekonomi.

Det finns dock vissa undantag från CBAM. Till exempel skulle import från länder som har infört motsvarande prissättningsmekanismer för koldioxid vara undantagna från CBAM. Dessutom skulle små importörer och exportörer som faller under ett visst tröskelvärde också vara undantagna från CBAM.

Vilken är den potentiella effekten av CBAM?

CBAM-förslaget förväntas få en betydande inverkan på koldioxidprissättning och utsläppshandel i EU. Genom att kräva att importörer köper koldioxidcertifikat för att täcka de utsläpp som är förknippade med produktionen av importerade varor, skulle CBAM skapa en ny efterfrågan på koldioxidcertifikat och potentiellt öka priset på kol i utsläppshandelssystemet. I detta avseende förväntas CBAM bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och mildra effekterna av klimatförändringarna. CBAM:s inverkan på miljön skulle dock bero på priset på koldioxid och produkternas täckning.

CBAM:s inverkan på internationell handel och klimatavtal är fortfarande osäker. Vissa länder har uttryckt oro för att CBAM kan bryta mot Världshandelsorganisationens (WTO) principer. EU har dock uppgett att CBAM är helt förenligt med WTO:s regler och överensstämmer med principerna om rättvis konkurrens och miljöskydd. Dessutom skulle CBAM potentiellt kunna ge incitament åt andra länder att implementera sina egna koldioxidprissättningsmekanismer och bidra till den globala insatsen för att minska utsläppen av växthusgaser och mildra effekterna av klimatförändringarna.

Slutsats

Sammanfattningsvis utgör CBAM ett betydande steg mot att uppnå EU:s klimatmål och säkerställa lika villkor för EU:s industrier. Genom att förhindra koldioxidläckage och ge företag incitament att minska sitt koldioxidavtryck skulle CBAM öka effektiviteten i EU:s utsläppsminskningsinsatser och bidra till den globala insatsen för att minska utsläppen av växthusgaser och mildra effekterna av klimatförändringarna. CBAM:s inverkan på koldioxidprissättning, utsläppshandel, internationell handel och miljön skulle dock bero på detaljerna i dess genomförande och andra länders och intressenters reaktioner.